Du kan väl sakna mig ibland
du kan väl stirra upp mot stjärnorna
så att vi har nåt gemensamt




..det finns en tid när säden måste mogna
Det finns en tid när gräset måste gro
Och när din säd har mognat färdigt
och ditt gräs har blivit grönt
så kom hem till mig så gör vi nå't ihop

Dom.

Hate me today.
Hate me tomorrow.
Hate me for all the things i didn't do for you.
Hate me in ways, yeah ways hard to swallow.
Hate me so you can finaly see what's good for you.

__________________________________________________________

"DITT JÄVLA AS!"

Jag menade det. Jag menade det inte. Jag menade det till mig själv.

Kärleken till dig är enorm - men är det för mycket? För mycket för dig att ta in. Skrämmer min kärlek dig? Jag vill bara älska dig, och bli älskad tillbaka. Ge och ta. Samma/lika. Ömsesidigt.

Lätt, men så oförståelig. Förvirrande.

Hennes mörka, underbara ögon gör mig svag, så svag i benen. De skakar.

Och aldrig ger jag upp dig, slutar aldrig försöka, för du är allt för mig.

Den starkaste stormen skulle inte kunna stoppa mig,

för det finns ingen som du.

Just make her smile come back and shine just like it used to be.

Åh, tänk att allt kan lösa sig tillslut!

Efter ett halvår av smärta, sprit, felsteg och SKIT, så är det äntligen påväg at bli bättre.

Och HAHA, nu ska jag elda upp dina äckliga kläder!

"lugna ner dej. Situationen är något överdriven, om du inte sj ser det så har du problem."

- Har du varit i situationen själv? När din bästa vän blir pissad på, kränkt varje dag? Kallade du situationen "överdriven" då också? Om du gjorde det antar jag att du inte har speciellt många vänner eller är speciellt omtyckt av de du har. Är det överdrivet att reagera när någon sårar ens bästa vän? Tror inte det. Det är du som har problem. Du borde lära dig se över hur man behandlar andra människor. Empati, slå upp det i en ordbok vännen.

JAG ÄR INTE ARG, JAG ÄR SÅ DJÄVULSKT FÖRBANNAD! Kan någon säga mig vart fan människors empati för medmänniskor tagit vägen?!  Dessa jävla äckel, som sitter på sin höga position, har tydligen rätten att leka gud, och bestämma andra människors framtid. Min bästa vän sökte till en skola, där hon skulle få utlopp för sin skrivartalang. Kom hon in? Nej. Tack vare dessa äckel som bröt sin tystnadsplikt, och berättade hela hennes bakgrund. De hade ett helt jävla möte om just henne! FAN! Nån dag senare får hon ett brev från skolan där det står "Vi har pratat med behandlingspersonalen på ditt hem, Grönås. Vi kan därför tyvärr inte ta in dig, då din bakgrund skiljer sig för mycket från de andra elevernas. "

HUR FAN KAN MAN GÖRA SÅ!????? JÄVLA ÄCKELFITTOR!

Idag ska jag ringa till äcklen och ställa dom mot väggen, fråga vad fan de håller på med. De kommer neka till allt jag har bevis på.  Fega jävla fitthoror är vad de är. Jag ska sätta dit dom å jävla hårt, att dom fan ska få känna hur det känns att inte ha någon framtid.

Ingen får min bästa vän att gråta.

Nu sitter jag här i skolan och käkar brieost med wakkiki-nektar. Den ni!

Nu var den slut :(

Iaf, småstadslivsmarathon hos Boli ikväll, I think.

Hm, ja. Inget mer intressant.

Kanske det att jag såg ett äckel igår.

But it's OK. Cuz' she's retarded.

SOMMARTIDER, HEYHEY, SOMMARTIDER!

Fanå, nu jävlar. Natalie is on the road again. Det krävdes ett steg närmare slutet, för att livet skulle byta riktning. Tog 15 Theralen, visste inte vad som skulle hända av det. Skar mig i armarna. Det enda som hände var att jag blev överdrivet jävla äckeltrött, helt borta, eftersom det är ett lugnande medel. Jag blev ändå inlagd på akuten, och fick stanna i 5 timmar. Jag har tydligen väldigt bra syresättningsförmåga! 100% hela tiden, woho. Det är jävligt bra för en rökare.

Förra veckan var början på mitt nya.

Onsdag: Bråkade som fan med familjen. Stack hemifrån, smög in på krogen och söp mig redlös. Sov hos Alecs.

Torsdag: Massa samtal, nära på att bli LVU:ad och skickad på behandlingshem. Åkte till stan, träffade Lurv och Boel. De dog med mig till drogavväjningskliniken, och jag fick göra ett pissprov. Åkte hem. Ångest som fan över allt jag ställt till med, så jag tog tabletterna, de skrikrosa små jävlarna. La mig.

Fredag: Får skjuts till skolan. Berättar att jag tagit tabletterna. Åker fort som fan hem, ringer rådgivningen. Åker in på akuten, får ta massa blodprover och prata massa. Lurv, mamma, malin och alla ringer och är skitoroliga. Får åka hem efter 5 timmar. Lurv och Boel kommer hem till mig och ger migen hård jävla smäll i skallen verbalt. Det behövde jag. Tack. Sen åkte vi till Boel, och det blev starten på mitt nya liv.

Lördag: Åkte in till stan igen, låg på Långnäs och sov/schtekte. Åkte hem, Malin kom och träffade mig. Såg att hon var jävligt orolig. Bad om ursäkt..

Söndag: Pluggade hela dagen. Städade, tvättade.

Tack för allt, alla som bryr sig. Jag älskar er, även om jag inte visar det. Tack för att ni finns för mig, sånna här gånger. Och alla gånger annars. Ni lyfter upp mig. Tacktacktack. Utan er skulle inte jag orka kliva upp på morgonen och leva livet, så som man ska. Ni ska få er Natalie Mars tillbaka <3

Och jag saknar Kia väldigt mycket.

Och Jempa.

Och Jenny.

Åh, fyfan.

ÅH, fyfan.

ÅHHH, FYFAAN!

Ungefär.

You'll be the loser this time.

(..always been.)

- Förlust av vänner, vettefan vad de jävlarna håller på med.

- Förlust av ALL ork.

- Skolan, där jag skolkat så mycket att jag inte får studiebidrag längre, och är skyldig CSN 3150 kr. Kul.

- Pengarna, ojoj. Har inga pengar alls. Pride, den speciella grejen, och snus? BITE ME.

- Hemma, bajsbajsbjabsjabsjbajbsajbs. Typ.

- Malin, jag  älskar dig. Inse det, älskade du.

- Saknar dig Lurv. Orolig över dig.

- Depressionen blir värre, lär nog fråga om starkare äckel. Jävla skit.

- Ska göra ADHD/ADD-utredning nu snart + under sommaren. Kul. Får jag väl säkert piller för det också.

Tur att helgen var lyckad, trots några missöden, hah.

Permanent penna, fisar, vax, gamla strumpor, rakade ben, rakad kalle, ollat öra. Och som finnish - tvingad att hoppa ut från balkongen full/bakis och morgontrött.

Jag kan vara ond ibland, ehe. Riktigt ond..

Love you Sving ;)