Borderline personlighetsstörning.

- gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer

- uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

- uppvisar påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla

- visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (till exempel slösaktighet, sexuell äventyrlighet, alkohol-, medicin- eller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livsstil).

- uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester, suicidhot, eller självskadande handlingar

- är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (till exempel intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)

- känner en kronisk tomhetskänsla

- uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (till exempel ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)

- har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller dissociativa symptom.

Det är tydligen jag.

You're fucked up crazy bitch,
but you fuck so good I'm on top of this.



Ja, men så kan man ju tänka! 
Igår berättade jag för fröken Fin att hon får ta den tid hon behöver, 
för att förstå vad det är hon vill, och att jag alltid finns där för henne som vän. 
Vet inte om det var smart, men.. Jag kände för det, och då blev det så. Bättre att ha det sagt,
så att hon inte går och tror att det inte finns något mer. Hon skrev trots allt 
"Men vad, ska du säga att du inte tycker om mig eller?" när jag sa att jag behövde prata med
henne. Nejnej, fröken Fin! Tvärtom.
Och ingen kysser dom fröken Fin. <3

No more, will I wake up feeling empty and dead. 
No more, will I feed the monsters in my head.
Forever more, will they be kept unfed.

Var ju till psyk i.....går? Ja, jag tror det var det, och berättade om allt som hänt, om hur jag mår, 
och att jag inte kan sova när jag egentligen behöver det som mest, att jag gått upp massa i vikt,
och att allt känns värdelöst mest hela tiden. Pangbom, så fick jag en läkartid imorgon! Niiiiiice. 
Hoppas jag får nya tabletter, som hjälper längre än 2 månader, och som jag inte går upp i vikt av.
Ska börja träna också, efter som min rygg ger upp snart. Ehehehehhe, måste ju skärpa mig. 
Goodbye deppkropp.
Hello hockeykropp! 

(Märkte nu att det låter som att jag är värsta fettot ("eftersom min rygg ger upp snart"), men 
hahahahah, det är bara så att jag har ett svagt ryggslut, eh. Är ju inte speciellt framtung heller.
Ehe.)

Baboshka!
Om 8 dagar kommer Malin Tiukuvaara och den där andra mongolajden Kim Potta, 
och det är ju helt galet! Då blire bäst-fäst-drickamäst-ingenprotäst hela helgen, yesssss.
Imaginary highfive *smack*.
JAG LÄÄÄNGTAR, OCH ÄR TYP BAJSNÖDIG HELA TIDEN EFTERSOM JAG ÄR LITE NERVÖS! HAH!

Nu ska jag.. Beundra mig själv i spegeln, 
och vara glad över att jag är en snygg lebba som har livet framför mig,
och inte är en 18:årig gravid tjockis.

Busigt.

Jag vill älska dig, å jag vill slå ihjäl dig.
Vill ha dig ur mitt liv, men nånting står i vägen.
Å jag gör allt för att behålla förståndet,
men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången för du är
knark.

Och som vanligt när jag älskar, blir det fel. Jag förstör, har sönder, och tror på fel saker. Går alltid över gränsen, detta sinnessjuka som kallas kärlek. Genomsysrar hela blodomloppet, som en heroindos rakt i hjärtat. Det kan döda, det kan stärka. Varje gång är det något som jag gör, som nyper dig i armen, och försöker väcka dig. Månader, och tillochmed år av armnypande. Jag förstår att du vill bli av med mig.Ett irritationsobjekt, som gör sig påmind vid fel tidpunkter. Säger fel saker. Försöker få dig att inse att dina armar är fulla med variga sår.

Det kanske är som man säger: Du kan inte ta bort flisan ur din broders öga, när du inte ser bjälken i ditt eget.

Kärlekheroin i mina ådror, som du förgiftat mig med. Pundigaste jävla kärleksknarkaren, då inte en dag går av abstinensbesvär. Du har sönder mig, fast du gör mig hel.

Tre led av kärleksheroin. Borde inte kärlek vara lika olagligt?

Fjärde människan som lämnar mig för detta knark. Roten i allt ont, är det goda. Hur fan går det ihop?

Jomenhej! Nusnart är det ju bal, och tjofadderittan och grejer, och jag har suttit och funderat över hur jag ska ha mitt hår och vd för kläder jag ska ha på baaaaaalen :D Jag har kommit fram till detta: Jag ska spara ut mitt hår fram till stundenten/balen, och då fixa en Natalie-Mars-uppsätting! Nu kommer bilden, men jag ska förklara lite bättre efter hur jag tänkt.

(Detta är ju bara en rough skiss/PS-ad bild mömö)

JA, jag ska ha en tuppkamsliknande uppsättning, med lite mer "ååhh, det är bal, man måste vara finklädd och lalalalalalal"-intryck ;) Mitt hår kommer förmodligen inte ha hunnit bli så långd då, men jag får väl göra det bästa av situationen då!

Iaf, min idé är att ha flätade sidor, som slutar där tuppkammen tar vid. Så.. Snyggare, mer fixat är på bilden + flätor längs sidorna. Originellt om något, för inte fan kommer någon annan ha så på balen, HAHA! Awesome jag är.

När det gäller klädsel, så har jag släppt tanken på att ha klänning. Bara onödiga pengar på något jag inte trivs i, och som jag aldrig mer kommer använda liksom. Så jag har beslutat att jag ska ha kostym alt. frack! Har spanat in en på Junkyard, märke Volcom, en ljusgrå fining! Priset ligger ganska saftigt på 2600, men med tanke på att jag kommer kunna använda den senare i livet med, så är det en bra investering, imo :D Måste beställa hem det och testa, då det är (otippat) i herrstorlekar = lång och smal. Och eftersom jag är kort, och bred över röva, så måste jag testa först, haha.  Om den inte funkar, får jag väl gå till någon uthyrningstjosan och testa där :)

DET ÄR 150 DAGAR KVAR NU! OHSHIT!

Synd om er som inte tar studenten, ni missar ett moment för livet, suckeeers ;)

Ögon skeva.

När sommarvarm, blir vinterkall,

avlägset och allvarsamt,

då kritiseras allt man någonsin gjort.

För felsteg kan aldrig sopas bort.

Lungorna andas torrt, ut och in.

Precis som livet, ut och in.

Du har din, jag har min.

Ut och in, upp och ner.

Runt och runt.

Orosmoln hopas fler och fler,

och vi kallar tankarna för "dumt".

Alla föredrar en smutsig, leende lögn,

med en silkestunn tråd som mål.

Tvetydigt är att alla sticker sig på sin egna nål.

"Kuta, spring för livet!"

Det är ju livet man springer ifrån,

vilket, trots allt, är ganska givet.

Oron tar slut på dina krafter från något man egentligen ska leva.

(Men) det kommer alltid finnas 1000 ögon skeva.

Djupa Natalie är på ingång, häpphäpp.

Jag vill bara vakna upp ur dig. Vakna upp, och klara mig själv. Dumma mig, som är kär i fel människa. Dumma mig. Kärleken gör en blind, men om jag får leva ett liv med dig i mitt blickfång.. Ja, då skulle jag faktiskt inte bry mig avsevärt att jag inte såg något annat. With or without you. Värt att vänta, eller kommer jag springa i panik mot marken? Och livet är väldigt skört. Så skört att jag lika gärna kan leva varje dag som den sista, för imorgon kanske det är försent. Och.. Om jag dör utan att veta, då kommer jag bli en orolig själ som dödar gamla tanter och rider på älgar. Eller nått. Hejdå.