What are words when you really don't mean them when you say them.
                                      

Fucking shit vad fort saker och ting kan ändras.

Igår kl. 21.20 bestämde jag mig för att dra ner på stan för att möta några vänner. Observera att det är 0.6 mil från mig till stan, och min cykel blivit snodd, OCH att det regnade..
Well, well, the action starts ungefär vid 11, då jag tar min första elelr andra öl (?) - ingen vet. Grejt.
Kaoskaos, jag tappar bort mina vänner, varav den jag ska sova med är snooorfull. Paaaanik, eftersom jag inte kände för att sova ute igen.HIttar dom, och vi går till stället utanför stadens hotell, och dricker öl och fjantar. (Blahbablaha, jag känner att detta börjar bli lite väl mycket "hej, idag gjorde jag det här, hejdå", men det sket jag i nu för jag är heeeeelt schluut.)
Går till statoil och köper cigg, dricker emr öl, och går vidare mot Gärdet, säger hejdå till alla förutom han jag ska sova hos. Dock har dumfan tappat bort nycklarna, och hans sambo är ute och dricker öl och är glad, medan vi tar skydd fran regnet i ett äckligt jävla soprum. Ramlar och smackar upp skallen så det började rinna blod, och vännen krokar till näsan så det FORSADE blod. Fett. (Jag gav honom en högerkrok över käften också, så det tidigare blodet började spruta ner på min jacka. Mindre fett.)
Sen kommer vi in i trapphuset iaf, och jag lägger mig där och vilar, för jag är bajstrött. Lite skabbigt,

but you gotta do, what you gotta do.

W/E min vän är om möjligt ännu fullare, och ringer sin sambo, men han svarade såklart inte, och sen sin faster (kl. 02 på natten.), och hon får palla sig upp och hämta oss. Sover långtborta åt helvete, och har ingen anning om hur jag ska komma hem. Fast det tänkte jag först på morgonen. Grejt.
Väcker min vän, och vi kliver upp och fixar skit, och sen bestämmer vi oss för att ta trehjulingen. Observera att vi hade fått ca. 4 timmars sömn, och var fortfarade småfulla.
MEN HERREMINGET vad kul det var! Lite läskigt att åka i 80km/h utan hjälm på gropiga landsvägar med en full förare, yesyes. Sen åkte vi till sambon och drog med honnom också, så vi satt svå på varsin sida om bakdelen på trean, och föraren. Det gick åt helvete.
Mitt inne i stan gasar han på som en jävla jude, och jag hinner inte med svängen han gör samtidigt, så jag flyger av mitt ut i vägen, och gör nån ninjakullerbytta och skrapar upp händerna och knät. Sen fortsatte vi!
Åkte genom stan, överallt och ingenstans i alldeles för hög fart.
Jag ska kolla hur det gick för honom, nu när han kom hem med sin "lånade" trea.

Jag kan tillägga att under all denna tid ville jag bara avsluta allt. Ångest, illamående, total avsaknad av känslor, ilska, hat, kärlek. Jag visste att allt jag höll på med vad fel i så många avseenden, men jag får nån sorts kick av dumheter.
Stört.

Jag pallar inte bry mig om att min meningsbyggnad är totalt ur funktion idag, men texten ovan försäkrar mitt giltiga skäl till detta.

Jag fick veta en bra sak idag iaf.
Jag har inte lämnat in en enda uppsats eller uppgiftspapper under psykologi A-kursen, men min lärarinna ville prata med mig efter lektionen.
Lärarinnan: Du har ju inte lämnat in en endaste sak, Natalie. Jag tänker dock göra ett undantag, eftersom du pratar så bra. Handen sitter nästan fast i taket, och du vet så mycket! Därför får du ett godkänt!
Jag: Men tack så mycket! :D

L: Du behöver ju inte säga detta till alla, för du är ett verkligt undantag. Det skulle kännas fel att ge dig underkänt!
J: Tacktacktacktack!


SCHTEKIGT SOM FAN!

Det är bra att vara tjenis med lärarna, fer sure. Jag hade inga som helst tankar på att ens kunna få ett G, eftersom tiden är så knapp, men nu blev det ju ett IG mindre, tack vara min lärarinnas bra omdöme!

                                                  
                         
Imorgon kommer Devine.
Det blir nice, om jag går och läger mig nu, för annar är jag zomibie-gurrl imorgon.
Inte för att hon skulle klaga, den sombieälskar'N.
                                                  
                        

Och jag säger bara en kost, sammanfattande sak om hur jag känner mig just nu:
Känslor är överskattade.

/ N.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                                                  
                                                            
                                Put on your fake smile and be imaginary-happy, my friends.                 ...

Jag tror jag tappat min värdighet. Det är alltid jag som väntar. Jag som förlåter. Jag som hela tiden tänker på fina saker som skulle kunna göras, så att de kunde bli såna fina minnen som man berättar för sina barn. Jag som saknar. Jag som älskar s...

Fan. Jag hatar vissa minnen. Fan. Jag hatar ovisshet. Fan. Jag hatar ignorans. Fan. Jag hatar självuptagna människor. Fan. Jag hatar att jag alltid fuckar upp saker. Fan. Jag hatar kukar. Suck. Jag ogillar att jag inte har ett sommarjobb....

Kul att min dator säger att vissa ord som ska vara sammansatta är.. fel. Sär skrivning liksom, det är så fint.Bahahahahahahaha, ja. Hej. Idag vet jag ingenting mer än jag gjorde igår, förutom att jag kan skriva på datorn utan att kolla på tangenterna...

Bah. Sitter hemma hos mor i Östersund och bara är. Att bara vara, och inte känna några krav, kan göra gott för själen. Speciellt när saker som vissa dyker upp, och raserar ens tillvaro med hammarslag och klumpar i halsen, och tårar på lut. Tårar på l...