Tyvärr, så har jag redan gjort det, för länge länge sen,  och har varit det i över ett år. Ojoj, tänk så länge jag kännt så starkt för dig. Tabletterna hjälper dock tror jag, faller inte lika djupt när jag tänker på verkligheten. Tankarna finns, inte lika ofta och jag gör det inte till en del av min verklighet, men ibland vill jag fortafarand skada mig själv. Ta den enkla utvägen, det jag vet funkar på kort sikt. Högst en timme. Jag tror inte människor som inte varit ner på den svartaste botten förstår att man kan skada sig själv, på det sättet. Att det faktiskt lättar, att man kan copa med livet efteråt.

"Man får bara fula ärr, och det blir ju inte bättre av det!"

Sant, men när allt är svart, gör man allt för att få lite ro i själen och hjärnan som går på högvarv. Nu är det dock så, att jag har lovat henne att inte skada mig mer, och jag har lovat mig själv att göra allt för att det ska bli bra. Jag sviker dig inte mer.

Jag har insett att jag inte kan rymma från problemen mer, det försämrar bara min livssituation.

Bad to worse - true fact.

En till sak. Visst att jag har behandlat mina fosteföraldrar som skit, men att säga till min största kärlek och min bästa vän att de måste lämna mig, för att jag inte kommer ändra på mig är väl att överdriva lite? Det tog hårt på mig när jag fick veta det. Nu ligger min trust-level på 0. Om de hade fått som de ville, och de faktiskt lämnat mig, då hade de ångrat sig. Jag och bästa vän pratade om det i söndags - hade de lämnat mig hade jag fan inte funnits kvar. Då hade jag lyckats med det jag strävade efter så under min mest destruktiva period. Jag hade tagit mitt eget liv. Tänkte de någonsin så långt? Tydligen inte.

RÖVBRÖL, så känner jag. Jag har inte rätten till att bli sur på dig, för jag har gjort det jag har gjort, och du behöver tänka. Men jag önskar inget hellre än att du tänker, och kommer på vad du vill väldigt snart, för jag lider utav känslan att inte veta hur det kommer bli. Jag tänker på att ge upp, när det är som värst.  Ändå, om jag känner mig själv rätt, så kommer jag vänta i all oändlighet, för jag älskar ju dig så.

__________________________________________

Smiles and her laughter
It's the only thing that I've been waiting for a time
Regardless of our distance and our hope...grows greater
Trapped by pretty eyes and letters for all time
...the only thing that I've been waiting for.

I hope it's something worth the waiting
'Cause it's the only time that I ever feel real
Thunder storms could never stop me
'Cause there's no one in the world like m.e

She's simple yet confusing
Her sparkling eyes make me weak at my words, they tremble
Days seem like years in this month of December
The winter coldens me for I have yet to sleep
And never will I give up trying 'cause you're everything to me

I hope it's something worth the waiting
It's the only time that I ever feel real
'Cause thunder storms could never stop me
'Cause there's no one in the world like m.e,
There's no one in the world like m.e